Det finns olika typer av fosterdiagnostiska metoder där alla metoder har olika svagheter och styrkor. Fosterdiagnostik är samlingsnamnet för olika undersökningar som kan göras under graviditeten för att hjälpa blivande föräldrar att beräkna om det finne en förhöjd sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse.
Metoder som innebär provtagning som tas med nål genom vävnader, ger säkra resultat men kan vara riskabelt och resurskrävande, risk för missfall ligger på 0,5-1%.
Hos Babyscreen anser vi att det, före och inför diagnostik, är väsentligt att förstå de tillstånd man screenar för och insikten i att leva med dessa funktionsvariationer. Vi har därför samlat information nedan där vi som Sveriges största NIPT-leverantör främst arbetar med just NIPT diagnostik (Non invasive prenatal testing).
Följande information är hämtad med tillstånd från SNIF. Läs mer på deras hemsida.
Trisomi 21, även känt som Downs syndrom, uppstår oftast slumpmässigt men kan vara ärftlig och leder till en extra kromosom 21. I Sverige föds ungefär 130 barn årligen med syndromet. De kan uppvisa ett karakteristiskt utseende och intellektuell funktionsnedsättning, samt vara benägna för medicinska komplikationer som oftast är behandlingsbara. Medellivslängden är cirka 60 år, och många lever ett fullgott liv som andra med rätt stöd.
För mer information se broschyren om Downs syndrom framtagen av Svenskt Nätverk (Snif) eller besök Svenska Downföreningens webbplats.
Trisomi 18, eller Edwards syndrom, är en sällsynt kromosomavvikelse som uppstår slumpmässigt. Varje år föds 7-10 barn med tillståndet i Sverige. De är ofta mindre än genomsnittet, har distinkta utseendemässiga drag och allvarliga inre organmissbildningar. Många graviditeter med trisomi 18 leder till spontana missfall, och majoriteten av de födda barnen avlider under spädbarnsåret.
För mer information se Socialstyrelsens kunskapsdatabas.
Trisomi 13, känd som Pataus syndrom, uppstår oftast slumpmässigt. Årligen föds 5-10 barn med detta syndrom i Sverige. Syndromet medför särdrag i utseendet, tillväxthämning, och missbildningar i flera inre organ. De flesta barn med trisomi 13 avlider inom veckor efter födseln, och mycket få lever förbi tre års ålder. De som överlever behöver omfattande stöd och sjukvårdsinsatser.
För mer information se Socialstyrelsens kunskapsdatabas.
Fosterdiagnostik är helt valfritt och det är du som gravid som bestämmer om du vill göra någon undersökning. Dessa tester kan ge viktig information om ditt barns hälsa men bär också med sig vissa risker. Få fullständig information och rådgivning om vilka risker som finns för att kunna ta ett informerat val.
Kom ihåg, det finns inget rätt eller fel val, varje situation är individuell. För frågor eller information om vilka undersökningar som går att göra, kontakta oss på Babyscreen.
Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för vilka undersökningar som kan göras för att upptäcka genetiska och strukturella avvikelser hos fostret. Metoder som finns är tidigt ultraljud, KUB-test, blodprov (NIPT), fostervattenprov och moderkaksprov.
Fosterdiagnostik kan ge värdefull information genom att tidigt upptäcka vissa kromosomavvikelser och andra tillstånd hos fostret, vilket underlättar planering och kan ge föräldrar sinnesro. Samtidigt finns det risker, såsom en ökad risk för missfall vid invasiva tester, möjligheten till felaktiga resultat och de emotionella utmaningar som kan uppstå vid upptäckten av avvikelser eller beslut baserade på resultaten.
Det beror på vilken metod som används. Icke-invasiva metoder som ultraljud och blodprov kan utföras redan från vecka 11 (KUB-test) och vecka 10+0 (NIPT-test).
Invasiva metoder som moderkaksprov och fostervattenprov utförs vanligtvis senare i graviditeten, från vecka 11 respektive vecka 15.
Kostnaden kring fosterdiagnostik kan variera beroende på vilken metod som används. För mer information, besök vår bokningssida för att se alla priser.
Fosterdiagnostik kan upptäcka kromosomavvikelser som Downs syndrom, genetiska sjukdomar som cystisk fibros och vissa medfödda missbildningar, till exempel hjärtfel eller ryggmärgsbråck. Vad som kan identifieras beror på metoden, som ultraljud, blodprov eller fostervattenprov.
