Havandeskapsförgiftningstest
Ert första steg mot en tryggare graviditet.
Havandeskapsförgiftningstest bedömer Er risk att utveckla havandeskapsförgiftning (preeklampsi). Testet genomförs redan under från vecka 10+0. Testet är till för Er som är gravida och vill få en tidig och individuell riskbedömning.
För Er som är i tidig graviditet
Havandeskapsförgiftningstest
Havandeskapsförgiftning, även kallat preeklampsi, är en graviditetskomplikation som kännetecknas av högt blodtryck och påverkan på kroppens organfunktion efter graviditetsvecka 20. Tillståndet drabbar 2-8% av alla havande.
Preeklampsi kan i vissa fall leda till för tidig förlossning, tillväxthämning hos fostret eller andra komplikationer för både moder och barn.
Havandeskapsförgiftningstest är en biomarkörbaserad screening som identifierar Er individuella risk redan under första trimestern – innan symtom uppstår.
Testet analyserar specifika biomarkörer kopplade till moderkakans funktion och kroppens kärlsystem. Resultatet kombineras med kliniska faktorer såsom blodtryck, graviditetslängd och medicinsk bakgrund för att ge en samlad och individuell riskbedömning.
Tidig identifiering möjliggör förebyggande åtgärder och en mer individanpassad uppföljning under graviditeten.
Graviditetskalkylator
Kan jag göra testet nu?
Ange första dagen på din senaste mens. Vi räknar enligt en 28-dagarscykel och visar om du kan göra testet nu, snart eller om det är för sent.
Hur fungerar testet?
Processen inleds med ett tryggt besök hos någon av våra barnmorskor eller läkare.
Vid besöket går vi igenom Er medicinska bakgrund, tidigare graviditeter samt aktuella riskfaktorer såsom blodtryck, BMI och eventuella underliggande sjukdomar.
Ett blodprov tas i samband med besöket.
Blodprovet analyseras med fokus på kliniskt validerade biomarkörer som speglar moderkakans utveckling och kroppens kärlfunktion.
Resultatet tolkas tillsammans med kliniska uppgifter och sammanställs i en individuell riskbedömning.
Blodprovet kan öka möjligheten att tidigt identifiera risk för havandeskapsförgiftning med upp till 90 % jämfört med traditionell riskbedömning. Analysen tar vanligtvis 5–10 arbetsdagar.
När svaret är klart går vi igenom resultatet tillsammans och planerar eventuell vidare uppföljning vid behov.
Viktigt att veta innan du lämnar prov
Hur tas testet?
Testet tas via ett vanligt venöst blodprov från modern.
Provtagningen sker i graviditetsvecka 10+0 till 11+6 och kan tas i samband med ett ordinarie besök på kliniken.
Vart skickas testet?
Provet analyseras på ett kvalitetssäkrat laboratorium med kliniskt validerade metoder.
Laboratoriet arbetar enligt internationella kvalitetsstandarder och använder etablerade och vetenskapligt förankrade algoritmer för riskberäkning.
När rekommenderas testet?
Testet kan tas av alla gravida under första trimestern men är särskilt relevant om någon av följande faktorer föreligger:
Tidigare havandeskapsförgiftning
Kronisk hypertoni
Diabetes (Typ 1 eller Typ 2)
Njursjukdom
Autoimmun sjukdom
Flerbörd
Högre maternell ålder
Övervikt eller förhöjt BMI
Hur vanligt är havandeskapsförgiftning?
Havandeskapsförgiftning drabbar cirka 3–5 % av alla graviditeter.
I de flesta fall utvecklas tillståndet senare under graviditeten, men i vissa fall uppstår en tidig form som kan vara mer allvarlig.
Eftersom tillståndet utvecklas gradvis och initialt kan vara symtomfritt, är tidig riskbedömning ett värdefullt komplement till den ordinarie mödrahälsovården.
Genom att identifiera risk redan under första trimestern kan förebyggande behandling övervägas och graviditeten följas mer noggrant.
Vad händer om testet visar förhöjd risk?
Havandeskapsförgiftningstest är ett screeningtest och ställer inte diagnos.
Om testet visar en förhöjd risk görs en individuell medicinsk bedömning.
Vid behov kan förebyggande behandling med lågdos acetylsalicylsyra (ASA) rekommenderas enligt gällande riktlinjer.
Graviditeten kan då följas med tätare kontroller av blodtryck, fostertillväxt och moderkaksfunktion.
Vid tydlig riskbild kan remiss till specialistmödravård eller högspecialiserad obstetrisk enhet bli aktuellt.
Oavsett testresultat fortsätter sedvanlig graviditetsuppföljning enligt nationella riktlinjer.
Vad händer om man får havandeskapsförgiftning (preeklampsi)?
Havandeskapsförgiftning är ett allvarligt graviditetstillstånd som kännetecknas av nyupptäckt högt blodtryck efter graviditetsvecka 20, ofta tillsammans med påverkan på kroppens organfunktion eller moderkakans blodcirkulation. Tillståndet kan utvecklas snabbt och i vissa fall leda till komplikationer för både mamma och barn om det inte upptäcks och hanteras i tid.
Symtom som kan uppstå
Vissa kvinnor har få eller inga symtom, men vanligare tecken kan vara:
Kraftig huvudvärk som inte släpper
Synstörningar, till exempel dimsyn eller flimmer
Smärta högt upp i magen under revbenen
Plötslig och kraftig svullnad i ansikte, händer eller fötter
Illamående och allmän sjukdomskänsla
Dessa symtom kan vara tecken på att sjukdomen utvecklas eller förvärras och kräver snar medicinsk kontakt.
Komplikationer för mamman
Om havandeskapsförgiftning blir allvarlig kan det leda till:
Eklampsi – kramper och medvetslöshet, vilket är livshotande
HELLP-syndrom, ett allvarligt tillstånd med påverkan på lever och blod
Organskador på lever, njurar eller blodkärl
Blödningar och stroke
I sällsynta fall livshotande komplikationer för modern
Dessa komplikationer är ovanliga men allvarliga och kräver ofta vård på specialiserad förlossningsavdelning.
Risker för barnet
Havandeskapsförgiftning kan också påverka barnet, bland annat genom:
Prematur födsel (att barnet föds för tidigt)
Tillväxthämning (att barnet växer långsammare i livmodern)
Placentalösning (att moderkakan lossnar för tidigt)
Låg födelsevikt eller andningsproblem
I allvarliga fall fosterpåverkan eller dödföddhet
Dessa risker uppstår oftare vid tidig eller svår havandeskapsförgiftning och är skälet till att läkare ofta väljer att övervaka noggrant eller vidta åtgärder som kan inkludera tidigare förlossning.
Långsiktiga effekter
Både modern och barnet kan ha ökad risk för vissa hälsoproblem på längre sikt efter en havandeskapsförgiftning, inklusive förhöjt blodtryck, hjärt–kärlsjukdom eller njurproblem senare i livet.